Tvättar nu på morgonen och passade på att lämna Ramses lite själv. Gick som smort! När jag kom tillbaka satt han bara på samma ställe i hallen och tittade, kom sen och viftade mig välkommen på svansen. Jag låtsades som ingenting för att inte göra någon affär av att vara ensam. Vem vet snart kanske jag kan börja träna igen...
Igår när jag hade jobbat passade James på och möta mig utanför huset för att Ramses ska få lite förväntningar på att lämna huset. Det var väldigt lyckat och gör vi det några gånger kanske bromsen kan lossna helt. Man vill ju att han ska tycka det är kul och spännande att lämna huset, men än så länge är han nog för liten. Stora stygga världen är fortfarande lite för stor för lilla Ramses.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar