Jaaa, Ramses vill inte lämna hemmet! Han har bestämt sig. Man måste vara minst (!) 200 m. ifrån hemmet för att han ska vilja gå. Vågar man erkänna såhär för hela svenska folket, men imorse släpade jag nästintill honom ca 200 m. ifrån porten, och så, som om någon tryckte på en knapp, så går han som en klocka. Glad i hågen, med viftande svans, och skakar lite förstrött av sig var det nu var som gjorde att bromsen satte i... Jaaa, ett mysterium vad som försiggår i Ramses hjärna. Han är för rolig! Jag får väl tolka det som att han trivs hemma... Inne i stan sedan så tuffar han på och räds inte stora bussar och höga stadsljud. Han struttar på med stolt hållning. Och sedan kan han ligga bland folks fötter på en fullsatt buss och slappna av, men runt huset är han världens mes.
Mitt i den mest hektiska veckan har matte gått och blivit ett snurveldjur. Den här veckan har jag viktiga genomgångar som jag inte får missa och Ramses behöver valpvakt ibland, men så fort jag kan har jag med mig honom. Idag var han med på en föreläsning för första gången. Han sa inte ett knyst. Helt otrolig hund! Så lätt att ha att göra med, förutom hans små egenheter... ;) Man har inte tråkigt iallafall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar